Där står vi igen och tar emot.
Rätt i ögat av de som skall se till vårt bästa.
De som verkligen arbetar för oss löntagare.
Kissar gör dom.
I våra ögon och munnar.
Skrattar gör dom.
Åt vår enfaldighet.
Räknar gör dom.
Sina miljoner.
Nej … de har glömt oss när de trampade upp för stegen.
De har glömt varför de en gång vandrade iväg.
Där uppe ser de inte vem de kissar på.
Men vi känner igen lukten och stanken.
För det regnar på oss och våra kläder.
Och stanken förföljer oss och vill få oss att spy över girighetens samfund.
LO – Lämnade Oss
Etiketter LO, miljoner, pensioner, Wanja Lundby-Wedin
